The Furrow Collective

Dela den här recensionen:

Kvartetten The Furrow Collective har specialiserat sig på de mörkaste och ruskigaste balladerna i den brittiska folktraditionen. Deras tredje album, Fathoms, fortsätter längs den väg de satte ut på med sina tidigare album. Vi bjuds på mördarballader, oväntad död, sjömän som försvinner till sjöss, och död som resultat av att sjömän försvinner till sjöss.
Lucy Farrell, Rachel Newton, Emily Portman och Alasdair Roberts har valt tre sånger var, på vilka de är huvudsångare. De övriga gruppmedlemmarna bidrar med imponerande stämsång som fungerar både som uppbackning och som stämningsgivare.
Också instrumenteringen används för att skapa stämningar. Arrangemangen är konsekvent nedbantade. Oftast är det bara ett fåtal av gruppens instrumenttillgångar som används. Drones och spöklika skrin, elgitarr med reverb, repetitiv harpa, till och med den effektiva stämsången hjälper till att lyfta fram sångernas mörka, oroande innehåll.
Även om inledande Davy Lowston, först sjungen a cappella och sedan till en drone, oroande The cruel grave, My son David och spöklika Down by the Greenwoodside är speciellt lyckade med sina närmast gotiskt inspirerade arrangemang, är Fathoms som helhet – med alla variationer – en ren njutning att lyssna på.